Korrespondensteorin är en bok om vår tids besatthet av autenticitet. Den innehåller sjutton texter om bland annat handikappskonst, antifascism, Jean Genet, kvinnlig vänskap, Göteborgsandan, kroppsliga sekret, psykvården och det svenska försvarets förfall. Gränsen mellan fakta och fiktion är flytande och knivskarp på samma gång.
Henrik Bromander var senast aktuell med den kritikerrosade serieromanen Smålands mörker. I sin nya novellsamling visar han återigen prov på inkännande människoskildringar och en förkärlek för bisarra detaljer. Han vänder också blicken mot sitt eget liv i nutid och dåtid.
Några av texterna har tidigare publicerats i bland annat Brand, Det grymma svärdet, Subaltern och Världens ende, medan andra är nyskrivna.
Boken innehåller ett förord av Pär Thörn och illustrationer av konstnären Ekta.
”En samling tankeväckande berättelser om samhället och hur utsagor och förmodade förväntningar får oss att agera. Intressant är också Pär Thörns förord som redogör för bokens häpnadsväckande tillkomst. Att ifrågasätta om den är sann ligger förstås nära till hands. Oavsett är Bromanders genomlysning av Sverige ett mycket egensinnigt och lyckat drag.”
Jonna Fries, Smålandsposten
”En liten dörr in till en verklighet som blivit närmast helt osynlig för den maktbärande mediala, kulturella och politiska samhällsklassen idag. Det är något ganska unikt och jag vill mena att Henrik Bromander inte bara är en av sin generations mest begåvade, utan också alldeles nödvändig.”
Patrik Svensson, Sydsvenskan
”Korrespondensteorin är också en politisk bok. Den är full av samhällskritik, men det sker inte alltid helt öppet. Det är en bok om människor som inte får plats någon annanstans. Det är samtidigt väldigt mycket en bok om Göteborg. Framförallt gör Korrespondensteorin Henrik Bromander till en av Sveriges mest intressanta författare just nu.”
Malin Reimerthi, Konstpretton
”Henrik Bromander lever och verkar i Göteborg, och hans betraktelse över staden och dess berömda anda är stundtals så träffsäker att jag måste läsa högt. Han passerar många platser - Tynnered, Högsbo och Gårda - på vägen mot något beständigt och tryggt. De i hans version sorgliga och döda områdena varvas med kommunens bolagiseringar, donationskulturen som byggde staden och allt som inte sades i samband med Götheborg-jippot.”
Agnes Arpi, GT
”Ingredienserna i Henrik Bromanders novell Kapningen är onekligen störtlöjliga, men likväl skildras alltihop med ett gravallvarligt pokerface, pedantiska fotnoter och thrillernerv. Det krävs en skicklig berättare för att genomföra en så fånig idé, utan att det stannar vid en ploj. Och att Bromander lever upp till kraven visar han gång på gång i sin nya novellsamling. Fixa idéer, långsökta övertygelser och halsstarriga planer är återkommande inslag när Bromander ger sig in i det mänskliga psykets labyrinter (...) Löjligt skickligt.”
Ann Lingebrandt, Helsingborgs Dagblad